jag vill höra nålarna falla.

Vi retas med oss själva, letar och förbättrar. 
Men ingenting är värt det, när leva blivit rädsla.

Vi låser in oss i rutor vi inte vågar gå ut ifrån.
Då kommer rädslan och tar oss.

Då kommer rädslan..

Vi gömmer våra lögner i ursäkter och glömska.
Vi ränner runt i mönstret av en kvadratisk ruta.

Jag litade på såna ögon. Det står "jag sviker dig idag"
Jag intalar mig om hopp att jag inte ska bli så

Jag går när ni kommer
Jag lovar ingenting till er
Jag gör aldrig om det
Ni sårade min akilleshäl
Så slå inte mitt nummer
Jag lägger på när ni ringer

Ni bryter bara kvistarna med blommor och tar det finaste ur dom
Ni suger tag och ristar in ett tomrum


- Andreas Grega.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0